Händernas kunskap

När jag nu har lugnat ner mig såpass efter helgernas alla bestyr har jag börjat sticka på en liten kofta till Almas docka. Eftersom händernas verksamhet främjar tankeverksamhet, kom jag att tänka på min mormor som jag inte kan minnas satt overksam många stunder i sitt långa liv. Hon hade alltid åtminstone någon stickning, oftast sockor, i handen. Från minnen av mormor gled tankarna vidare till dagens överskrift och den bok som stod gömd någonstans i våra hyllor. När jag hade hittat boken och börjat bläddra i den hittade jag följande inledning av Ingvar Laxvik (präst, författare och chefredaktör för Kyrkans tidning):
En idog hustru -säger det gammaltestamentliga ordspråket - "låter sina händer arbeta med lust".
"Hon har planer på att skaffa sig en åker, hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård. Fina linneskjortor gör hon och säljer".
Och den idoga hustruns man, vad gör han under tiden? Jo, han "är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste".
Så långt Laxviks inledande ord.

Jag vill inte fördjupa mig i jämställdhetsfrågor, vilket skulle vara väldigt lätt med tanke på texten, utan jag vill framhäva glädjen i att få tillverka något med händerna. Att skapa något, att vara kreativ. Om det så bara är en liten kofta till en docka. Förr var detta en nödvändighet för att överleva, idag är det en nödvändighet för vår själs överlevnad.
Så, släpp loss din kreativitet och använd dina händers kunskap!