Det har varit dåligt med inlägg under hela september. Trots att så mycket har hänt. Sorgliga och tråkiga saker, men också fina och minnesvärda saker. Ett axplock ur livets utbud med andra ord.

Vissa minnen präglar oss för resten av våra liv, utan att vi egentligen är riktigt medvetna om det. Andra minnen förtränger vi mycket medvetet. Sen finns det en hel del minnen som vi kommer ihåg helt fel, eller rättare sagt vi minns som vi vill minnas det som hände. Vi lägger saker och ting till rätta så att det passar oss. Ibland gör vi det medvetet, ibland helt omedvetet och då särskilt barndomsminnen som vi kommer ihåg precis som vi, just då, uppfattade dem.

Sen kan ju minnet spela oss spratt. Vi tror att vi minns något och sen visar det sig att så inte alls är fallet. Detta händer oftare och oftare ju äldre vi blir. Vi håller inte lika många bollar i luften samtidigt och på samma sätt är det med information och saker man måste lägga på minnet. Ändå är det vissa saker som etsar sig fast och som inte försvinner ur minnet när andra saker faller bort bara efter en stund. Jag har tänkt en del på efter vilka urvalskriterier min hjärna sparar allt jag måste minnas.

Jag träffar så många söta små barn som sen hälsar glatt:"Hej Karla" och jag minns skamligt nog inte deras namn och får säga: "Hej du". Jag känner mig dum varje gång! Ännu värre blir det om någon liten en frågar: "Kommer du ihåg vad jag heter?" och jag måste skamset erkänna att jag inte gör det. Jag vet att det är en omöjlighet att komma ihåg alla barnens namn men känslan av misslyckande finns där ändå!

Med tillräckligt mycket sömn, nyttig mat och motion utomhus ska man kunna förbättra minnet. Jag får helt enkelt gå och lägga mig nu, öka på någon kilometer på Bessies och min dagliga promenad, äta fler morötter och hoppas på ett under!

I morse fick jag ett meddelande från min namne i Minnesota. Hon skriver att det är höst med hög och klar luft och att hon letar "agates". Det där sista fick mig att fantisera friskt. Vad i hela fridens namn är "agates"?

Jag såg några mystiska svampar för mitt inre, kanske några exotiskt bär eller frukter? Mitt lexikon gav tyvärr inte heller någon vägledning. Till slut gjorde jag det, som alla ungdomar skulle ha gjort från första början, nämligen att skriva in ordet på google och vips, fram kom "Minnesota agates". Stenar! Ja, visserligen inte vilka stenar som helst, utan agater, ädelstenar! Så enkelt var det med den saken!

Min hjärna hade spelat mig ett spratt. Den hade förknippat ordet höst och hög och klar luft med just det som vi brukar ägna oss åt så här års, att plocka svamp.

Nu är de kantareller vi hittar i vår skog visserligen inga ädelstenar, men jag kan lova att vi blir lika glada över att upptäcka dem, som jag tror att Karla, där borta i Minnesota, blir när hon hittar sina agater.

Och till slut: Idag har jag uppfyllt min dagliga dos av nyvunnen kunskap, jag har lärt mig vad agater heter på engelska!