Genusperspektiv

Varje svensk förskola ska ha en genuspedagog. Många förskollärare har fått gå utbildningar och arbetar medvetet för att ändra på invanda könsroller. Så även på de yngsta barnbarnens förskola. Snart(!) 5-åringen har länge lekt med både pojkar och flickor, både tuffa utomhuslekar och stillsamma och omvårdande inomhuslekar. Snart(!) 5-åringen har aldrig funderat över om det var någon skillnad mellan pojkar och flickor eller mellan de olika lekarna. De var alla barn och lekte med det som stundens ingivelse gav dem.
Nu har de vuxna på förskolan börjat att aktivt arbeta utifrån ett genusperspektiv och plötsligt har det gått upp för snart(!) 5-åringen att det är SKILLNAD! Nu handlar plötsligt allting om hur pojkar och flickor är och vad de gör och vilka som är bäst osv.
Igår satt tre personer i kökssoffan och ritade, en drygt 2-åring, en drygt 20-åring och en nästan 40-åring. 2-åringen, i mitten, ritade koncentrerat på sitt papper men delade ut både ris och ros åt de andra. Det saknades en sol på 20-åringens teckning och när en sådan inte genast ritades dit, tog 2-åringen saken i egna händer och ritade dit en. Efter att ha berömt nästan 40-åringens fina blommor ville 2-åringen bättra på dem med lite egen färg. Själv, mycket snart 63-åring stod vid spisen!!!! och rörde i grytorna, lyssnade på deras ständigt pågående samtal och blev alldeles varm i hjärtat.
Snart(!) 5-åringen var ute i trädgården med den ena föräldern och övade sig i den svåra konsten att sparka fotboll sittandes på en gunga. Även där pågick det ett oavbrutet samtal, som i princip gick ut på att snart(!) 5-åringen behövde höra att det, minsann, var en bedrift att kunna göra dessa två saker samtidigt.
Två små människor, två olika aktiviteter, två olika behov. Båda gjorde det de för stunden kände lust till. Båda fick den uppmärksamhet de behövde. Spelar det då någon roll om det var en pojke och en flicka?
Jag tror att vi vuxna, i vanlig ordning, krånglar till tillvaron alldeles för mycket. Kan vi inte bara låta barn var barn och sedan uppmuntra dem i det de vill göra? För både flickor och pojkar behöver göra allt, både tuffa utomhuslekar och stillsamma, omvårdande inomhuslekar utan att vi ska konstruera tillfällen och med pedagogiska pekfingrar poängtera att det MÅSTE vara på ett visst sätt.
Att dela in mänskligheten i olika grupper som barn-gamla, män-kvinnor, svarta-vita, svenskar-utlänningar har aldrig fört ett samhälle framåt. Däremot behövs en utveckling när det gäller rättigheter. Oavsett vad eller vem man är SKA man ha samma rättigheter och bli behandlad med kärleksfull respekt.