Sorgebarn nummer två

För några år sedan var vi på utflykt till Öja och där såg vi ett rart litet torp som dignade under en alldeles underbar klätterros. Ägaren fanns i trädgården, så vi kunde fråga vad det var för fantastisk ros som täckte hans torp. Svaret blev Maidens blush. Vilken passande ros att sätta vid en flickas lekstuga! Eftersom de rosor som hade planterats vid dotterns lekstuga inte tog sig särskilt väl, beslöt vi, yngsta dottern och jag, att vi skulle satsa på två Maidens blush och inför vårt inre såg vi hur dessa rosor skulle klä hela lekstugan i ett hav av underbara, härligt, starkt och sött doftande rosor. Alltså åkte vi på krokiga sommarvägar ända till Ärla och en handelsträdgård där rosplantorna täcker en yta, stor som en fotbollsplan. Hemma skred vi till verket med spade, jord, gödsel och vattenslang. Jodå, rosorna tog sig. Men sen kom andra faktorer med i bilden, såsom hundar som hjälper till med både "vattning" och beskärning! Andra, för mig okända faktorer har också bidragit till att det inte riktigt har blivit som det var tänkt. Idag, tio år senare kan jag meddela att det finns lite liv i den ena, den andra tar sig, men något överdåd kan man inte tala om. De blommor som ändå kommer är som knoppar ljusgula till krämfärgade och slår sedan ut i ljust rosa tätt fyllda blommor. Maidens blush är en av de mest kända och spridda och också en av de högst älskade gammaldags rosorna. Den återfinns ofta i riktigt gamla trädgårdar där den odlas som buskros, men i södra Sverige, som på Öja, kan den odlas även som klätterros. Den trivs t o m bra i skuggiga lägen! Den kan med säkerhet spåras till år 1629, men mycket talar för att den var i kultur långt tidigare. Filippo Lippi har, på sin målning "Madonna dell Umiltá" från 1430, avbildat en ros som mycket väl kan vara Maidens blush.

Dessutom är Maidens blush, mig veterligt, den enda rosen som har förärats ett eget litet musikstycke. Nu ska jag bara lära mig hur stycket låter och sen ska jag sjunga det för "Jungfrun" tills hon "rodnar".