Idag ska jag börja med att citera Nelly Sachs: "Allt börjar med längtan. I hjärtat finns det alltid plats för fler, för vackrare, för större saker. Det är människans storhet och nöd: Längtan efter stillhet, vänskap och kärlek."
Efter rätt många samtal med människor den gångna veckan är jag övertygad om att just längtan är människans eviga följeslagare. Människor längtar efter sommar, efter längre dagar, efter att få börja vardagen igen, efter nästa lov osv. Jag vet inte om det bara är den vanliga, svenska gnälligheten eller om det verkligen är saknad man känner.
Kan man längta efter något som man inte vet att det finns? Kan man sakna något som man aldrig har haft eller känt?
Nelly Sachs menar tydligen att så är fallet. Och jag är benägen att hålla med henne och av de tre ovan nämnda sakerna, är det kärlek vi törstar mest efter. Utan kärlek inget liv. Vi förtvinar och dör, både bildligt talat och i realiteten. Så älska din nästa som dig själv, en uppmaning, väl värd att pröva.