Optimism.

Om man tittar i ordboken står det som förklaring:

1. Åsikten att tillvaron i sin helhet ger mer njutning och glädje än lidande och sorg.

2. Den särskilt av Leibnitz förkunnade läran att den av Gud skapade världen är den bästa möjliga av alla tänkbara världar.

3. Ljus livssyn.

Jag skulle väl kunna säga att jag är optimistisk till min läggning. Den första förklaringen kan jag dock inte skriva under till hundra procent. Livet är mer komplicerat än så. Den andra förklaringen kan jag skriva under till femtio procent. Jag vet ju ingen annan värld än vår, alltså måste den vara den bästa, än så länge!

Den tredje förklaringen skriver jag under till hundra procent.

Nu går inte heller jag omkring med ett ständigt leende på läpparna men i sin helhet försöker jag att se det ljusa i varje ögonblick. Somliga kan tycka att jag är naiv och att det är en orealistisk inställning, men att se det ljusa i tillvaron betyder inte nödvändigtvis att man blundar för det som är svårt och fel. Det gäller bara att inte låta det senare ta överhanden, att inte glömma det som är fint och rätt.

Vi behöver se ljuset, lux, utan vilket inget liv skulle kunna existera. Det ljus som idag strålar från en klarblå himmel. Ljuset som värmer och som lockar fram nytt liv ur en frusen jord.

Men vi behöver även se det goda ljuset i andras ögon, det inre ljuset, kärlekens ljus. Inte heller utan det kan vi leva.

Därför behöver vi möta våra medmänniskor med ett leende, och inte med misstänksamhet. Möta dem med ljus uppsyn och en öppen och förlåtande inställning. Då ska vi upptäcka att ljuset sprider sig och och att det värmer inte bara oss utan även allt runt omkring oss. Att även detta ljus ger liv.

Härmed önskar jag alla en ljus söndag, en riktigt god Kyndelsmässodag!