De mörka molnen färgar världen grå även idag. Dimslöjor hänger kvar över dalen. Det ser egentligen riktigt romantiskt ut. På ett lätt sorgset vis. Men här inne är det varmt och gott, vi har tänt ljus vid lunchen. Blommorna till yngsta dotterns fest i kväll (röda rosor från mamma och pappa) ger en ordentlig färgklick på bordet.
Jag har läst i Barbro Lindgrens senaste bok "Om sorgen och den lilla glädjen" och förundras över hur många små glädjeämnen det ändå finns. Det är bara att ha öppna ögon och ett öppet sinne, precis som ett barn. Barbro berättar om en gammal kvinna, Sonja vars liv har varit slitigt och fyllt av motgångar. Men Sonja kan konsten att glädjas åt det lilla. Hon är i mångt och mycket lyckligare än vad många av dagens ungdomar är. Vi behöver människor som Sonja för att bli påminda om att det finns så mycket att vara glad åt och tacksam över. Bara vi bemödar oss att se och känna efter.
Mitt lilla glädjeämne idag var skogspromenaden, hunden och jag helt ensamma i stora skogen. Små kungsfåglar som pep, en ekorre som samlade kottar (förrådet var tydligen inte fullt än) och hemma några clementiner som spred en underbar doft när jag skalade dem.
Nu ska jag gå ut i trädgården och utföra dagens goda gärning, nämligen fylla på med fågelmat så att mina vänner, småfåglarna, kan kalasa även de.