Primula

Jag vet inte hur det är med er, men jag blir alltid väldigt varm om hjärtat när jag så här års kommer till en affär och ser denna färgsymfoni av små primulaplantor. Affärsidkarna vet nog varför de lanserar just primulaplantor så här års. Vi har ett så otroligt starkt behov av färg och av en liten våraning att jag inte tror någon kan motstå frestelsen att åtminstone köpa med sig en lite planta hem.
Själv slog jag till med fyra stycken! De har nu stått på matbordet i två veckor och lyst upp våra måltider. Det är så gott att få vila ögonen på de små blommorna, känna att hoppet om en vår lever, att drömma om det spirande livet ute i trädgården och i naturen för övrigt.
Jag brukar ge mig på  försöket att få dessa små plantor att överleva för att sedan plantera ut dem i trädgården. Jag har lyckats några gånger. Det blommar en blå, två gula och en vit primula ute i landen sedan några år tillbaka. De rosa som nu står på matbordet hoppas jag mycket på.

Med primula förhåller det sig så här att de inte bara läker våra vinterfrusna själar med sin färgprakt utan att de även är läkeörter. Blombladen kan, i form av te, läka eller lindra allt från bronkit till gikt och allergier. Inte dåligt av en sådan liten planta! Och jag är säker på att detta te är gott! Åtminstone godare än det te de tvingade i mig som liten och som var gjort av rötter från tussilago.

Vilda primula är i låglänt terräng oftast gula, förutom den otroligt söta, lilla, rosa majvivan på Ölandska alvaret, och i höglänt, alpin terräng rosa - blå. De gula blommorna drar till sig bin, vilket i och för sig är trevligt, fjärilar lockas av de rosa-blåa. Jag vill gärna att både bin och fjärilar kommer till min trädgård så därför gör jag ett försök även med årets primula.

Håll ut små blommor, snart är våren här och då får ni flytta ut i trädgården! I fjol kom våren 16 mars. Det är inte alls långt dit!