Ja, det känns lite hopplöst när man går upp och tror att solskenet ska ge en vacker och härlig vårdag. Men när termometern sedan visar -14 grader så är det alldeles för kallt för mitten av mars, kan man tycka. Vintern i Enhörna har pågått sedan slutet av november och det känns, faktiskt, som om den aldrig tar slut.
Sedan ett antal år tillbaka skriver jag in de tidiga vårtecknen i almanackan och kan därmed följa vårens ankomst här hos oss. Om jag bara tar tussilago som indikator för vårens ankomst så pendlar datumet mellan 23 februari 2008 och 2 april 2010. Tar jag sista snöfallet för säsongen så pendlar det mellan 10 mars 2009 och så fruktansvärt sent som 14 maj 1995!
Så, min mycket ovetenskapliga slutsats måste bli: Det är inte så mycket senare än vanligt. Våren är på ingång, trots att det känns som kallaste vinter just idag. (I Idre var det -33 grader i natt!!!)
En liten men ändock tröst!
Karla, märkligt att du inte blev meteorolog.
SvaraRaderaDu är en god observatör.
Jag uppskattar dina iakttagelser både på bloggen och på din Facebooksida.
Du genuina naturmänniska!
Jag har drag av din karaktär i detta avseende, eftersom jag också har en väderlekskalender i köket där det mesta noteras. Morgon- lunch- och kvällstemperatur, sol, moln, blåst, regn, åska och snö.
Vad vi jobbar ideellt på att det ska råda ordning och reda i iakttagandet - och så håller vi koll på de anställda meteorologerna.
Tack för din blogg. Jag uppskattar den mycket.
Tack Gun-Britt!
SvaraRaderaDu gör då ännu mera noggranna och imponerande anteckningar än jag! Och visst kan vi hålla koll på meteorologerna, jag antecknar dock mest för min egen skull. Jag tycker det är kul att kunna följa och jämföra och bevisa för mig själv att vädrets växlingar är sig lika år efter år, med bara marginella avvikelser. Känns lite saom en tröst när våren ser ut att dröja. Det finns hopp om livet!