Krösamos

I morse saknade jag det, krösamoset. Eftersom det var så kylslaget i mitt kök fick det bli en skål med havregrynsgröt till frukost. Men lingonsylten var slut och någon annan sylt var inte heller framtagen. Inte för att det hade gjort så stor skillnad, det ska vara lingonsylt till gröten!
Det är samma sak med pannkakorna. Äppelmos är gott, men lingonsylt ger det där lilla extra som gör att pannkakorna lyfter från barnmat till delikatess.
Jag har en annan favorit med lingon som jag, i min mans släkt i alla fall, är rätt ensam om att äta och det är knäckebröd, helst brungräddat sådant, med smör och lingonsylt. Mums!
Min man skulle kunna äta lingonsylt till allt. I hans hem serverades till och med stekt fisk med spenat och lingonsylt! Det har jag mera svårt för. Jag kan dock förstå lingonsyltens betydelse som ersättning för sås och Vilhelm Moberg beskriver det så fint i sina Berättelser ur min levnad "Och i sommarens övergång till höst mognade torparhagens krösen, lingonen, den svenska markens smakligaste frukt. Då gick vi ut på bärplockning hela dagarna och bärgade vårt krösamos för hela vintern, såsen till potatisen."

I mina hemtrakter är lingonsylt en dyrbar delikatess som köps i små, med betoning på små, burkar för dyra pengar och som sedan äts till viltkött. Vi har genom åren många gånger lyckliggjort både släkt och vänner i Tyskland med vår hemkokta lingonsylt.
Det var ju först en bra bit på 1900-talet som svenskarna insåg att betydande ekonomiska värden delvis stod och ruttnade bort i skogarna. En stins i Dalarnas finnbygder bildade Aktiebolaget Lingon, som på ett svar på tyska köpmäns förslagna lingonaffärer i svenska socknar. Visionen, som välsignades av självaste kung Gustav V, gick ut på att erövra världsmarknaden med Sveriges röda guld.

Idag lockar oseriösa affärsmän till sig bär- och svampplockare från Asien och forna Össtater.  Jag unnar plockarna verkligen den inkomst de borde få för sina insatser. Men eftersom de stackarna blir lurade på allt, både inkomst, husrum och uppehälle samt respengar, så tycker jag att en särskild lag borde instiftas som gör det omöjligt för dessa s k företag att fortsätta tjäna pengar på  detta osmakliga sätt.

Själv ska jag åka till Skillebyholms höstmarknad idag och se om någon vänlig själ säljer det hett eftertraktade röda guldet, för här i vår skog finns det bara en handfull av den dyrbara varan.