Höst?

Det är skördetid! Skördetid på våra åkrar, i våra trädgårdar, i skogen. Tider, fyllda med frukten av sommarens odlarmöda. Tider för skördefester, glädje och tacksamhet. Tider då vi kan frossa i överflödet.
Men varje år, när jag ser halmbalarna ligga där, utspridda, väntande på att traktorn ska samla in dem, kommer ett vemod över mig. Jag kanske ska säga att jag älskar hösten, alla färger, luften, samlandet av svamp och bär, äppelpajerna osv. Jag känner mig rik, Men känslan av att något är förbi, aldrig mera återkommande, infinner sig ändå. År efter år efter år. Efter vinter kommer vår och sedan en ny sommar. Det vet jag med både förstånd och själ och det fyller mig med tillförsikt. Men känslan av att just denna sommar, med alla sina minnen, är för evigt förbi, gör mig melankolisk.
Det kanske är så här det känns att bli gammal?