lördag 21 juli 2012

Med en näsa känslig för dofter

Med en näsa känslig för dofter, men också för lukter som är mindre trevliga samt alla de lukter/dofter som vi inte varseblir medvetet, men som ändå styr våra relationer, vår sexualitet vårt sätt att agera i fara osv.  
Med luktsinnet kan vi urskilja 350 olika proteiner och cirka 10 000 kombinationer av dessa, varav 80% tyvärr är obehagliga odörer. Hos hunden upptar luktcentrum ungefär en tredjedel av hjärnan, hos oss människor en tjugondel. Kvinnor har bättre luktsinne än män och kvinnorna föredrar att deras partner har en lukt som avspeglar en annorlunda immunologisk profil, något som antas ge avkomman ett mer heltäckande immunförsvar. 

Lukter, dofter, odörer, stanker allt tar vi in via luftpartiklar. Dessa kommer i kontakt med receptorer i näsväggarna och där omvandlas dessa molekyler till elektriska impulser i hjärnan som registrerar lukten som en viss doft.
Lukten kopplas inte om i talamus, till skillnad från andra sinnesförnimmelser, utan går direkt till hjärnans känslomässiga centrum, limbiska systemet och hjärnbarken. Detta gör att lukt kan framkalla starka känslor, och har att göra med att luktsinnet är en väldigt basal sensorisk funktion.

På tyska finns två uttryck som är direkt kopplade till luktsinnet och då till den delen som vi inte upplever medvetet. Det ena är "das stinkt mir", vilket betyder ungefär "det bär mig emot". Det andra uttrycket är "den kann ich nicht riechen" och det betyder ungefär "honom tål jag inte". Och handen på hjärtat vissa människor undviker vi utan att egentligen kunna säga varför. Personkemin stämmer helt enkelt inte och illaluktande saker bär oss definitivt emot!.

Allt som naturen förser oss med luktar inte viol, det erkänner jag villigt. Men många av de konstgjorda dofter som industrin tillför vållar mig obehag. Jag får ont i huvudet och kväljningar. Lavendel är en sådan doft, bara för att ta ett exempel. Jag kan tycka att mina lavendelblommor framför köksfönstret doftar gott. Men min mammas lavendelparfym mådde jag så illa av att jag kräktes. Som tur var använde min mor ytterst sällan parfym!

Nu avtrubbas känsligheten för luktämnen med åldern. I snitt vart tjugoandra år halveras människans förmåga att känna en viss lukt. För att ett luktämne ska förnimmas hos en 44-åring som hos en 22-åring måste med andra ord koncentrationen av ämnet vara dubbelt så stor för 44-åringen. Med tanke på detta är det egentligen ett under att jag fortfarande kan känna dofter. Ni får själva räkna ut hur stark koncentrationen måste vara för det. Själv tänker jag gå ut i min trädgård och sniffa på de sista rosorna och njuta!

1 kommentar:

  1. Tack Karla.
    Så bra att få friska upp gammal basal kunskap.
    Så trevligt att få ta del av det som kompletterar.
    Du skriver så informativt och trevligt.

    God helg med ljuva dofter.

    SvaraRadera