Förtröstan

Förtröstan är en bristvara i vår kultur. Genomplanerad som vår tillvaro är. Det finns tyvärr också alldeles för mycket av pessimism, passivitet, kanske till och med förakt för demokratin. Media spär ofta på desillusionen genom att kabla ut nyheter om djävulskap och elände utan att samtidigt förmedla de goda och löftesrika trender som trots allt finns.
Att stärka förtröstan och framtidstro är något ofantligt viktigt som vi kan och måste hjälpa varandra med. Vi behöver kalka i sura hjärtan - egna och andras. Bedriva mental miljövård. Vi kan göra det genom inbördes uppmuntran, andlig inspiration och konkreta uppdrag som stimulerar och använder våra personliga förmågor. Men det kan också handla om att skapa mänskliga oaser, där vi i nära vänners gemenskap får bearbeta sorg, besvikelser och rädsla.
Med andra ord, en kultur med sociala och andliga värden i fokus för välfärden - musik, teater, naturupplevelser, gemenskap - allt det som kan skänka oss förtröstan på en god och rimligare värld.