Jag har en orkidé, ja jag har rätt många orkidéer, men den här är speciell. Jag fick den, i februari 1998, av min äldsta dotter och den har blommat, utan avbrott, ända sen dess. Nu är det "bara" två blommor på den, men det är åtminstone tre stänglar med knoppar som snart slår ut. Den har en härlig gul-röd färg, som påminner om de fantastiska höstfärger vi får njuta av just nu. De andra orkidéerna blommar regelbundet och tar sen en vilopaus innan de sätter igång igen. Det är vackert så och jag uppskattar även dem.

Brittsommarsolen idag får världen att spraka i de mest eldiga färgerna. Grannarnas satsura sprider en doft av nybakta kakor omkring sig och det enda som känns vemodigt med att arbeta ute i trädgården just nu, är vetskapen om att det snart kommer en mörk och ruggig tid. Eller kan vi hoppas på en lika snörik, kall och gnistrande vacker vinter som i fjol? Jag hoppas på detta och på att jag ska klara vintern utan att skada någon del av mina ben. Det blir så besvärligt annars! Fram tills kylan slår sina klor i oss på allvar tänker jag NJUTA av varje liten solstråle och allt det vackra som hösten bjuder på.