Jag har de senaste dagarna haft anledning att fundera över ålder och ungdom och kommit fram till följande:

Ungdom är inte en period i livet - det är ett sinnestillstånd, ett viljebeslut, en känslornas livskraft, en seger för modet över rädslan, äventyrslusta framför kärleken till det bekväma.

Ingen blir gammal endast genom att leva ett antal år. Människor åldras genom att överge sina ideal. År kan ge ansiktet rynkor, men att kväva sin entusiasm ger själen rynkor.

Både den som är sexton och den som är sjuttio år har i sitt hjärta förmågan att förundras över mirakel, att häpna över stjärnlika ting och storslagna tankar, att glädjas över det äventyr som kallas livet.

När vårt hjärtas innersta kärna är täckt av ett snölager av pessimism och cynism, då är vi verkligen gamla.

Men så länge murarna runt våra hjärtan är nedrivna och vårt hjärta lyssnar till budskapet om skönhet, mod och storslagna ting - då är vi fortfarande unga.

Med dessa tankar tillönskar jag er alla en underbart vacker och härlig höstsöndag.